urpojjesperspektiv

När jag gick min coachutbildning coachade vi varandra väldigt mycket. Ofta var det korta coachtillfällen, bara en kvart men ibland en halvtimme och en timme. Alla tillfällen var naturligtvis inte livsomvälvande. Alla coacher passar inte alla klienter. En riktigt duktig coach kan möta de flesta klinter på den nivån där klienten är men alla är inte såna livsomvälvande livscoacher. Några är mer inriktade mot arbetsliv, några mot familjeliv, några mot andlighet och några mot allmän livsreflektion och livsutveckling. På min kurs hade jag underbara människor med olika gåvor och förmågor som de använde på ett fantaskiskt sätt. Två av kursarna passade inte mig och när de coachade hände inte mycket i mig. Lite irritation men inget annat. Vid närmare eftertanke tror jag det beror på att de var väldigt nära att ge tips och råd vilket inte är coaching. De lyssnade inte fullt ut med hela sin kropp och själ utan hörde vad jag sa, tolkade själva och ställde ledande frågor. Alltså inte riktig coaching. 

Sen har jag helt fantasktiska upplevelser av coaching där jag fått frågor som i ett slag förändrade hela mitt liv och min livssyn. Jag minns särskilt ett problem som jag grunnat på och ältat i flera månader. Anders coachade och när jag gick ut från rummet efter 30 minuter hade jag en praktisk lösning. En lösning som jag själv hade hittat i mitt virrvarr av tankar. Vad var det jag behövde, vad hindrade mig, hur ville jag känna mig, brainstorming. Enkla frågor kan tyckas, men de måste ställas i rätt ögonblick, med rätt röstläge och i rätt sammanhang. Då händer det saker. En annan gång blev jag coacad intuitivt. Vi fick rita bilder och vi fick båda galet kraftfulla upplevelser. Det resultatet tänkte jag på i morse och fick återigen insikt om något jag grubblat på en tid.

En coach är inte en vän. Vänner är bra att ha, men hur ofta ställer de såna där obekväma frågor som riskerar att göra stämningen lite spänd? Som coach ställer man frågor, man kan vara lite besvärlig och utmanande. Bara man gör det med glimten i ögat. En coach förändrar inte livet åt någon annan men kan ge några verktyg så man kan förändra livet själv. Ibland räcker en fråga i rätt ögonblick för att förändra.

Coaching har gett mig många verktyg att jobba med för att leva mitt liv på mitt sätt. Det här blev nästan som en reklamblogg men då får det bli det fullt ut. Få är modiga nog att ta steget att be om hjälp med att komma vidare i sitt liv. Coaching är inte enda sättet. Det finns många metoder som fungerar beroende på vad man vill förändra.

Det jag vet är att jag har väldigt mycket att ge. Våga möta dig själv med min hjälp. VVS - våga vara sann. :)