Mission impossible
God morning Mrs. Tegelid. Your mission, should you choose to accept it, involves...
Oj, det verkar svårt...
Mrs Tegelid, this isn't mission difficult, it's mission impossible. Difficult should be a walk in the park for you.
Har det hänt att du tvivlat på om det du försöker åstadkomma verkligen kan vara ditt uppdrag? Har du verkligen förstått din intuition rätt när du valt väg och uppdrag? Kanske uppdraget var menat för någon annan. Har du någonsin tänkt och känt att det helt enkelt inte är möjligt att göra någon skillnad där du verkar? Att det till och med går bakåt... Det har jag. Jag har tvivlat många gånger. Lägger jag fokus på rätt saker? Är det här rätt val och rätt väg? Det verkar ju faktiskt helt omöjligt att göra någon skillnad. Jag har legat vaken med mina funderingar. Tårarna har varit många i mina stunder (och långa perioder) av tvivel. Vem är jag att tro att lilla jag har en viktig uppgift i denna stora värld?
Ofta leder mina funderingar och grubblerier till att jag omformar mig lite. Jag anpassar mig till platsen och situationen för att passa in lite bättre. Jag blir lite mindre jag och lite mer in the box. Och för varje dag blir min omöjliga uppgift mer och mer suddig i kanterna och till sist har jag svårt att minnas vad jag ens trodde att lilla jag hade för viktig uppgift i denna stora värld. Mitt visionsmoln löses upp och försvinner. Jag glömmer vem jag vill vara och blir någon som passar in och någon som inte gör någon skillnad alls, för någon, inte ens för mig själv. Detta händer med jämna mellanrum i mitt kaotiska liv.
Som tur är finns det någon som vänder mig upp och ner och skakar lite (eller mycket) när jag hamnar i denna beiga kappa. Oftast sker det genom drömmar. Starka och obegripliga. Men ändå så tydliga. Det kan också hända på ett yogapass, under en massage eller efter ett hårt träningspass. Ord som kommer till mig. Varma och kärleksfulla, heta som en vulkan eller i form av en riktig kalldusch. Ett uppvaknande. Olika känslor, olika ord men med samma innebörd. Du är viktig! Du har en uppgift och du vet vilken den är. Men du måste själv välja om du vill anta uppdraget. Mission impossible.
Vi har alla ett mission impossible. Det är en av mina starkaste övertygelser. Uppdraget kanske inte är jättetydligt för alla och det är ofta föränderligt i praktiken men om och när vi upptäcker den självförstörande disken med information om vårt uppdrag är det upp till var och en av oss att välja om vi antar uppdraget eller inte.
Jag har precis läst boken Hur man botar en fanatiker av Amoz Oz. Den handlar om hur varje människa kan bidra till tolerans och bekämpa fanatism. Intressant på många sätt. En sak fastnade på en gång i min tänkande process. Så här skriver han:
Hur handlar människor när det börjar brinna. Förmodligen på ett av förljande tre sätt:
1. Hon springer från eldsvådan så fort hon bara kan och bryr sig inte om dem som inte kan springa.
2. Hon skriver en ilsken insändare till tidningen och kräver en ansvarig makthavares avgång.
3. Hon hämtar en hink vatten och öser ut vattnet över elden. Om hon inte har någon hink så tar hon ett glas och om hon inte hittar ett glas så tar hon en tesked. Alla människor har en tesked och om vi alla tar en tesked med vatten så kan vi faktiskt släcka elden.
Vilken eld försöker du släcka? Känns det som om din tesked inte räcker till? Keep on going. Ditt mission impossible är ditt därför att mission difficult hade varit en walk in the park för dig. Och kom ihåg. Precis som Ethan Hunt har du ett team, det är jag säker på. Ni fixar uppdraget.
God natt och sov gott.
Mrs. Tegelid med team. <3