För här kommer alla känslorna på en och samma gång.

För här kommer alla känslorna på en och samma gång. Här kommer alla känslorna på en och samma gåååång.
 
Jag vet inte vad det beror på men senaste tiden har låttexter ramlat in i huvudet på mig titt som tätt. Eller låttexter var väl att ta i, men i alla fall refränger, eller rader ur låtar. Ofta vet jag först inte vilken låt det är, eller vilken artist utan måste googla mig fram. Oftast är det låtar från min ungdom, alltså från åttiotalet. Kan ju helt enkelt bero på att nästan all bra musik skrevs i min ungdom, eller före min ungdom. Igår var det Magnus Uggla som ropade i mitt huvud och idag dök plötsligt Per Gessles röst upp från ingenstans.
 
Här kommer alla känslorna på en och samma gång. Ja, så är det just nu. Mycket känslor. Nära till skratt och nära till gråt. Nära frustrationen och faktiskt rätt så nära aggression.  Uppgivenhet finns där också. Och otillräcklighet. Rädslan av att inte räcka till varken i tid, omtanke, kunskap eller omdöme. Jag brukar inte vakna på natten utan att direkt kunna somna om. I natt vaknade jag, och fortsatte att vara vaken. Tankar som jag vanligtvis lämnar utanför sovrummet dök oanmälda upp i mitt huvud. De hade väl smugit sig in när jag inte såg...Vis av erfarenhet vet jag att problemlösning inte hör sänghalmen till. Därför sa jag vänligt men bestämt till tankarna att packa sig iväg ögona böj. Tyvärr lyssnade de inte utan stannade kvar. Minst en timme våldgästade de mitt huvud och lyckades övertyga mig om att jag inte bara är trött utan även värdelös, kärlekslös och ineffektiv. Med hjälp av mina inövade insomningstekniker lyckades jag till sist somna om och vaknade ett par timmar senare med påsar under ögonen och tröttare än jag var när jag gick och lade mig.
 
Så här i dagsljuset har jag värderat nattens överläggningar och kommit fram till att det stämmer att jag har vissa brister inom diverse områden. Ineffektiv, kanske rent av lat, trött, bristande kunskap och omdöme i vissa frågor och säkert andra saker också. Men så här i dagsljus ser jag också att jag har en del styrkor. Och om jag subtraherar och adderar mina brister och styrkor så tror jag faktiskt att jag hamnar på plus.
 
Jag tror mig veta att jag inte är ensam om att känna otillräcklighet och tvivel. Jag har Inga råd att ge. Tyvärr. 
 
Hoppas du får en fin kväll i adventstidens anda i form av kärlek, hopp, tro och medmänsklighet.
 
Kram <3
Anna
 
 
Allmänt | |
Upp