Mitt hjärta
Hur mycket klarar ett hjärta av?
Hur stort kan det bli utan att spricka?
Hur många sorger kan det bära utan att förblöda?
Jag lever ofta med hjärtat i centrum och med hjärnan lite vid sidan om. Min hjärna ger råd men mitt hjärta styr. Bra eller dåligt? Kanske varken eller, men jobbigt, ja. Och helt underbart!
Två dagar med stor belastning på mitt hjärta. Så mycket kärlek till underbara människor så det känns som att mitt hjärta ska spricka. Unga människor som varje dag ger mig mer än de kan förstå. Finaste Sofias födelsedagskalas firades igår med släkt och vänner - kärlek. Idag ridlektion med min käraste vän. Mitt hjärta svämmar helt enkelt över av kärlek.
Men samtidigt finns det alltid något som gör att hjärtat brister lite. Skolan börjar och ett par av barnen ska åka iväg på nya äventyr. Alltid lika jobbigt. Ännu en av mina unga fina vänner ska flytta. Någon som tagit stor plats i mitt hjärta, i vår familj. Du är för evigt min motpol, min vän och min sparringpartner i livsfrågor. (Ja, jag tror att du läser.)
Glädje, kärlek, oro, sorg, förhoppningar, förväntningar, drömmar. Allt ska rymmas i mitt lilla hjärta. Tänk om det spricker av kärlek, eller förblöder av sorg och oro. Ännu har det inte hänt, men vem vet hur länge det håller.
Min förhoppning är att mitt hjärta är ett med evigheten, med oändligheten. Min förhoppning, och min tro är att mitt hjärta lever mitt i Gud och att Gud lever mitt i mitt hjärta.
<3
<3