urpojjesperspektiv

Jag har ofta på mig en frälsarkrans. På en frälsarkrans finns 18 pärlor och alla pärlor har en betydelse, en innebörd. De är tänkta att vara en hjälp, ett stöd i bönen, i livet.

 

En krans är en cirkel så egentligen finns ingen början och inget slut men jag tror många ser en början på kransen i den stora pärlan av guld, Gudspärlan. På ett sätt är det kanske det mest logiska, att se att allt utgår från Gud. Man kan också utgå från den pärlan som känns viktigast för stunden. Tänka att den är början. Början till en fortsättning. Början till något annat. Början till ett slut. Eller kanske helt enkelt pärlan för stunden. En acceptans av nuet oavsett om det är en stund av tacksamhet, kärlek, glädje, rädsla, sorg eller förtvivlan. En öken kan vara lång, men den har ett slut. Natten kan vara svart, men någonstans finns gryningen. Nuet är nu, men samtidigt förändras nuet hela tiden. Det finns en ökenpärla. När man är i den till synes oändliga öknen, i nuet, i ett långt nu, så kanske det känns hopplöst. Men plötsligt kommer man till en oas. En chans att dricka sig otörstig och kanske till och med få lite vila från den tröttsamma ökenkänlsan. Då kan förmågan att våga stanna i nuet vara ovärderlig. En stund i oasen kan ge en  stunds glädje, även om man vet att ökenvandringen måste fortsätta.

 

Idag har jag hållit i den blåa pärlan, som står för glädjen, för det lekfulla, för det bekymmerslösa. Jag har känt tacksamhet och glädje. Glädje och tacksamhet för den fina dagen jag haft idag. Tacksamhet för sol, skidåkning, god mat, vila, yoga, fina vänner och min underbara familj.

 

Jag har också hållit i de röda pärlorna. Kärlek från mig och till mig. Att ge kärlek och att ta emot kärlek. Jag läste idag att hat är något för de lata och att älska kräver styrka och kanske också en hel del mod. Att ta emot kärlek kan kräva ännu mer mod.

 

Jag har suttit i tystnad med en fin vän och tänkt att det är självklart att tystnadspärlorna behöver vara många. Tystnad är värdefullt. På frälsarkransen finns sex tystnadspärlor.

 

Frälsarkransen har fler pärlor. Varje pärla rymmer mycket.

 

Det finns en pärla för varje stund i livet. Vissa pärlor önskar vi att de inte skulle behövas, för någon. Men sorgen finns, ökenvandringarna finns, ensamheten finns, våra innersta hemligheter finns. I frälsarkransen blir de synliga. Vi ska inte blunda för det svåra. Genom synliggörande kan vi hjälpa varandra. Tillsammans i glädje och sorg.

 

Som tur är finns även de pärlorna som ger kraft. Gudspärlan, kärlekspärlorna, tystnadspärlorna, bekymmerslöshetspärlan, doppärlan, uppståndelsepärlan och jagpärlan.

 

I de nyaste kransarna finns även en grön pärla. En pärla för växande och hopp.