Var går gränsen?
Startade dagen, eller rättare sagt, fortsatte dagen med ett träningspass i gymmet. Eftersom jag hade planerat att duscha efteråt hade jag träningskläderna i väskan, trodde jag. Nästan allt var med, men inga byxor...Problem är till för att lösas tänkte jag och vek upp benen på mina underställskalsonger, och traskade upp i gymmet. Det är ju ändå aldrig någon där på morgonen. Eller, ja, förutom då Tomas, men det hade jag glömt bort. För efter ca tio minuter stövlar han in. Jag funderar då på om jag ska säga något eller låtsas som ingenting. Men det kändes värre att någon ska gå omkring och fundera på varför en idiot tränar i långkalsonger så jag berättade att jag, om han nu inte lagt märke till det, har långkalsonger. Som tur är vi barndomsvänner och har en öppen och skämtsam inställning till varandra. Vi har alltid kul, med andra ord. Men jag funderar på var min gräns går, när jag ogenerat tränar i långkalsonger.
Patriks kommentar via sms? Han skrev: suck
Ha, ha, ha. Vilken start på denna stormiga dag.
:)