urpojjesperspektiv

Jag reser mycket på sommaren. Mellanlandar ibland hemma i köket för lite vardagssysslor, men mycket tid spenderas på resande fot. Hela familjen är resenärer, men ofta reser vi till olika platser och vid olika tidpunkter. Med jämna mellanrum besöker vi Adlibris eller biblioteket för att kunna resa till nya platser och till andra tider. För vi reser mest i fantasin, i böckernas värld. Vi är en läsande familj. Igår var maken i Washington medan jag tillbringade kvällen i 1300-talets Visby. Varje bok är ett möte, precis som när man möter människor och platser i verkliga livet. Vissa böcker är så dåligt skrivna att jag inte ens kan läsa färdigt dem och en del böcker blir som en del av mig själv. Jag har böcker jag läser om och om igen, med samma känsla varje gång. De är som gamla trygga vänner. Man vet var man har dem, men plötsligt överraskar de med något nytt. Mitt läsande går hand i hand med mitt verkliga liv. I perioder av "livstorka", när allt är lite ökenaktigt och när jag inte ser nästa oas läser jag väldigt lite. Jag har svårt att få kontakt med böckerna. De talar inte till mig. I sökande perioder slukar jag böcker. Det är inte ett kvalitativt läsande utan ett kvantitativt läsande. Dessutom ett ytligt läsande. Jag lånar hem högvis med böcker som jag snabbt ögnar igenom för att se om det finns användbart material för mitt liv.  Oftast finns det inte det utan jag får gå till mina "gamla" böcker och till beprövade klassiker för att hitta bränsle för att gå framåt i livet. I kreativa faser av livet ägnar jag mig åt kvalitativt läsande. Jag hittar rätt böcker, böcker som talar till mig. Låna mig! Läs mig! Jag läser böcker som jag läst förut och som jag vet ger mig rätt känsla och rätt energi. Frågan är då om mina faser styr mina val av böcker eller om böckerna styr in mig i olika faser i livet. Kanske det är en kombination. Det jag vet är jag måste läsa för att må bra och för att gå framåt, oavsett om det är i en cirkel eller en linjär resa framåt. Egentligen spelar det inte så stor roll. Bara jag känner att jag rör på mig då och då i livet. Emellanåt behöver jag ändå vila och jag tycker det är rätt skönt när vardagen är lite stillastående och torr. Lite ökentorka är inte helt fel. Där trivs jag bra. Men vardagen förändras hela tiden och mitt i vardagen dyker det upp en livgivande oas med grönska och vatten.

 

Jag är glad att mina barn tycker om att läsa. Eftersom min man spenderar mycket tid i bilen har han kommit på ett sätt att få resa i böckernas värld samtidigt som han kör efter de norrbottniska vägarna. Han lyssnar på ljudböcker. Berättandet har nog funnits lika länge som människan kunnat prata. Idag har vi inte så ofta möjlighet att lyssna till någon som berättar för oss. Att lyssna på en ljudbok är ett härligt sätt att ta till sig en berättelse, en bok. Min son har alltid en ljudbok och en vanlig bok vid sängen.

 

Nästa vecka ska vi resa. Det blir en verklig resa till böckernas värld. Vi åker till Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby. Jag längtar... :)