Agni - eld

Man får inte kopiera...men jag gör det ändå. 
 
Like a small boat
On the ocean
Sending big waves
Into motion
Like how a single word
Can make a heart open
I might only have one match
But I can make an explosion
 
Jag kan inte förändra världen. Jag kan inte förändra en annan människa. 
 
Däremot kan jag vara öppen för möjligheterna jag får varje dag. Möjligheten att möta en annan människa. Att få ett ord av en annan människa. Att ta emot ett ord av en annan människa. Få gnistan som gör att mina torra kvistar inom mig börjar glöda, eller rent av brinna. Möjligteten att möta en annan människa. Att få ge ett ord till en annan människa. Att ge ett ord som kan göra att torra kvistar i en annan människa sakta börjar glöda. Vi kan vara den som tänder gnistan hos varandra och vi kan vara den som blåser lite för att det inte ska slockna. 
 
Jag ser det varje dag. Små glödhögar som slocknar för att de inte får tillräckligt med syre. Jag ser stora eldar som slocknar för att någon häller en hink vatten över drömmarna och hoppet. Men jag ser också små glödande kvistar som fortsätter brinna trots bristen på syre eller ett ständigt duggregn. 
 
Vi kan göra skillnad. Vi kan se varandra. Våga säga hej. Fråga hur det är - och våga lyssna på svaret. Vi kan se bakom fasaden och vi kan öppna låsta dörrar. A single word can make a heart open.
 
The inner fire is the most important thing mankind posesses. (Edith Södergran) 
 
Jag är en liten, liten båt. Eller inte ens som en båt. Mer som en gummibåt man kan köpa på en leksaksaffär. Risken att gå sönder är stor. Men jag tror mina vågor gör skillnad. Jag tror att mina små gnistor tänder en liten eld här och där. Tillsammans kan vi få världen att brinna - av kärlek.
 
 
Sargad av tiden
Öppnar den dörrar
Visar den vägen
Känner tomhet
Känner saknad
Mitt i allt 
Tänds hoppet
Jag brinner
 
 
VVS
Anna :)
Allmänt | | Kommentera |

My home is my heart.

My home is my heart - Jon Henrik Fjellgren
 
Kvällens yogapass hade temat Home, eller hem som det heter på svenska. Vi strövade runt i hembygden till tonerna av Mando diao och text av Fröding. Hembygden som inte alltid förblir vad den var men som alltid kan finnas i våra minnen och hjärtan, på ont och på gott. Att hitta hem till sig själv är inte alltid så lätt. Både vägen hem och att landa hemma i sig själv kan väcka känslor och tankar som legat i dvala och som när de väcks till liv kan vara svåra att möta och att hantera. Det kanske inte ens finns något hem inom sig att komma till och då gäller det att ta sig en ordentlig funderare över hur det ska se ut i det inre hemmet. Eller kanske hemmet behöver få en liten renovering. Men som alltid när man renoverar är det nog bäst att göra ett ordentligt underarbete innan man penslar på färg. Om man alltid bara målar över skavankerna utan att spackla och reparera så håller det inte så länge. Då är det nästan bättre att ha de trasiga tapeterna fullt synliga. Men nu spårar jag iväg och det har jag inte tid för eftersom mitt te kallnar. Det skulle bara bli ett kort inlägg med yogapassets avslutningsord men som alltid när jag börjar skriva kommer tankarna forsandes som värsta vattenfallet. Utan att korrekturläsa avslutar jag och återvänder till dagens ord som handlar om att hitta hem. Hem till den jag formats till genom åren och till den jag medvetet väljer att vara. 
 
Låt händerna komma till din panna. Dina tankar, reflekterande, medvetna och sanna för dig leder dig hem.
Låt händerna komma till din mun. Dina ord, till dig själv och till andra leder dig hem.
Låt händerna komma till ditt hjärta. Din kärlek, till dig själv och till andra leder dig hem.
 
All kärlek till dig.
 
VVS
 
Anna
Allmänt | | En kommentar |

Mentala kartor.

I min hjärna finns en karta över världsordningen. En karta över hur världen är uppbyggd och även en struktur över hur världen borde se ut. Jag förstår med mitt intellekt att den är formad av min omvärld, mina erfarenheter, min tillägnade kunskap i olika ämnen och av mina individuella förutsättningar. Vissa saker har jag tagit till mig med stor medvetenhet men största delen av min kartbild har formats med stor omedvetenhet. Jag förstår att alla människor har olika bilder av hur världen ser ut och borde se ut och att jag inte förstår andras kartbild och att det även finns en stor chans att min bild är helt felaktig och att någon annans syn på hur saker och ting borde vara är mer korrekt. Trots det blir jag fördömande och dömande. Livet består till stor del av att bedöma situationer och ofta (eg. alltid) krävs även en handling som reaktion på andra människors beteende. Ständig kommunikation. Fascinerande, men även skrämmande. För hur medveten jag än försöker vara så kommer min reaktion alltid att komma från kartan i mitt eget huvud. 
 
Senaste tiden har varit en omvälvande tid för mig. Jag har förstått saker jag visste men ändå inte greppat fullt ut. Det gör jag inte nu heller men jag har en lite större förståelse. Min mentala kartbild har ritats om. Jag har omvärderat saker och jag har stärkts i mina övertygelser. Jag har mött ögon som har skurit mitt hjärta mitt itu. I samma ögon har jag mött värme och glädje för stunden, det lilla korta ögonblicket glädjen varar denna gång. 
 
När jag försöker se min mentala karta framför mig ser jag förändring. Jag ser att vissa gränser blivit starkare samtidigt som vissa försvagats eller rent av suddats ut. 
 
Det är stort att vara människa. 
 
 
VVS
Anna
 
 
 
Upp