Gammalt konfirmationstal
Ibland kan det kännas som om livet är ett enda stort skådespel där vi spelar en massa olika roller.
Maskerna som hänger i vapenhuset har konfirmanderna målat och hänger där för att påminna oss alla om att vi kan behöva ta av oss våra masker, kliva ur våra roller ibland. Att lämna dem ute i vapenhuset är en stark symbol. Våra roller är verktyg som hjälper oss att agera i samklang med andra. De kan fungera som en sköld och skydda oss mot livets hårdhet. Men de kan i värsta fall också fungera som vapen. Vapen vi använder för att spela med i vårt gemensamma samhällsspel. Tidvis ganska tuffa samhälle. Vi lever i en tid och i en del av världen där vi har frihet att göra nästan vad vi vill. Frihet att spela många olika roller i många olika sammanhang. Vi lever i frihetens tid… eller kanske förvirringens tid. Vad är min uppgift? Hur ska jag hitta min väg och förverkliga mig själv? Och när du väl gjort ditt val dyker den inre rösten upp. Hur vet du att det är rätt? Hur kan du veta att det du gör är gott, för dig själv och för andra? Och börjar du lyssna blir du bara mer och mer förvirrad.
Det finns en fin berättelse om en munk som frågar sin abbot; ”Vad gott kan jag göra och hur ska jag leva mitt liv?” Abboten svarar; ”Vad gott är vet bara Gud.” ”Är inte alla handlingar lika? Skriften säger att Abraham var gästfri och Gud var med honom. Elias älskade stillheten, och Gud var med honom. David var ödmjuk, och Gud var med honom. Gör det som du ser att din själ önskar efter Guds sinne och bevara ditt hjärta.”
Kloka ord. Vi är alla olika och har alla en massa goda egenskaper precis som David, Abraham och Elia. Nu är det ju så att det alltid finns två sidor av samma mynt. Vi har också egenskaper som gör att vi ibland framstår som mindre sympatiska. Men det behöver vi kanske inte vara så oroliga för. Även där är vi i gott sällskap. Patriarken Jakob ljög, Kung Salomo var för rik, Johannes Döparen var högljudd, Simson hade långt hår, Mose hade kort stubin…och det hade Petrus med. Som tur är håller Gud inga anställningsintervjuer. Vi är alla olika med olika gåvor att förvalta.
Tack för den här fina tiden som vi fått tillsammans. Ni är en härlig grupp med 12 unika och väldigt fina människor.
Var stolt över det som är du. Våga leva livet öppet. Öppna ögonen och se vad livet har att erbjuda. Anta utmaningar och våga göra spännande val. Men öppna också ditt hjärta och lyssna till själens fågel djupt inom dig. Känn efter vad den viskar till just dig. Det som är rätt val för en vän behöver inte vara rätt val för dig. Verklig frihet är inte att ständigt välja nya saker utan att förvalta de gåvor man tagit emot och hålla fast vid den röst som berättar för oss vad vi behöver veta för att välja det goda. Den rösten kommer inte från hjärnan utan är en röst som är betydligt visare än så.
Hjärtats röst.