Val och tillit

Vem är jag? Vad gör jag här? Vad är min uppgift? Lyssnar jag tillräckligt på vad jag behöver eller kör jag över mig själv? Är bekräftelse min drivkraft eller bär jag på någon form av altruism? Är jag tillräckligt ödmjuk (antagligen inte)? Är jag egoist? Är jag för hård, mot andra och mot mig själv? Är jag för snäll, vad nu det innebär? Är jag för naiv eller för realistisk? Är jag en Alien som bör leta reda på min rätta planet eller är jag på rätt planet?
 
Varje dag ställs vi inför val. Många, många val. Att välja mellan att titta upp och le mot den vi möter, eller stirra rakt fram. Valet att öppna munnen och säga hej, eller vänta och fundera på om vi känner personen tillräckligt bra för att ge ett hej. Valet i salladsbuffén mellan rårivna morötter eller gurka, eller kanske både och. Valet att ta upp telefonen och ringa det där samtalet som borde ringas, av någon anledning. Varje morgon funderar jag på vilka skor, vilken jacka, vilken frisyr jag ska ha och huruvida jag ska lägga ett par minuter på smink eller inte. Senaste tiden har jag i och för sig inte kunnat välja skor eftersom jag har skavsår på min hallux valgus och därför endast kan ha mina gamla träningsskor. Men då kommer ju valet huruvida jag ska gå till tant doktor eller inte. Och frisyren...Ett kapitel för sig. Håret väljer jag att sätta i en hästsvans varje morgon, eftersom jag varje dag gör ett inaktivt val att inte ringa frissan. Nu sitter jag med färg i håret i förhoppning att mina silverhårstrån ska förvandlas till guld...
 
Ofta väljer jag det jag vill, men inte alltid det jag egentligen behöver, eller behöver mest, långsiktigt sett. Jag väljer gymmet före yoga. Jag väljer skärmtid före familjetid (sant och hemskt). Jag väljer att tänka istället för att handla.
 
Jag försöker lyssna till min inre röst, och hör den nog rätt så bra. Sen behöver jag tid för att bearbeta vad den inre rösten säger för att agera utifrån det. Ibland är den inre rösten inte ens den jag ska följa eftersom det kan vara den rädda rösten, som säger backa. Att välja mellan att backa och ta ett steg framåt har för mig varit  utmanande val. Nu för tiden backar jag sällan. Jag tar ett kliv fram och ser vad som händer. Men det gäller att vara lyhörd. I en relation kan det vara avgörande för vad som kommer. Vi behöver ge varandra tid och utrymme. Fast jag blir mer och mer övertygad om att vi om vi har ett öppet kärleksfullt hjärta och ett öppet sinne så är det inte så farligt att ta steget framåt, i förhoppning om att mötas. När vi möts så pass att vi står bredvid varandra kan vi alltid hjälpa varandra. Jag har stått nära kanten till det okända och tvekat. När någon som jag litar har sagt, hoppa, så har jag hoppat. För jag vet att den personen också finns där om jag landar lite snett. Men någon kraschlandning blir det inte. Tillit är ordet. Tillit är inget självklart. Tillit är något vi får jobba för att förtjäna. För mig är något av det största som finns känslan av att en annan person litar på mig. Jag kan göra valet att sträcka fram handen. Den andra måste göra valet att ta den eller att inte ta den. Om den andra personen inte tar min hand är bollen hos mig igen. Ska jag fortsätta håll fram den eller ska jag tänka, okej, det var inte intressant, jag var inte intressant. Val...
 
Jag hoppar, om du hoppar med dig. Jag vågar om du tror på mig. Jag går om du går bredvid mig. Inte framför, jag vill inte följa. Inte bakom, jag vill inte leda. Vi går bredvid varandra.
 
 
Det är det största. Och ibland missar vi att lyssna när någon vill gå bredvid.  Det sägs inte alltid (inte så ofta) med ord, utan med ögon, med kroppen, med tystnad, med tvivlande ord, med något som inte går att se eller höra. Hästar och hundar är bra läromästare. Med en hund eller en häst tvingas vi att lyssna till det som inte sägs, för det finns inga ord, bara relation.
 
Vi gör många val varje dag. Jag tycker dagens liv har för många val.
 
Att välja att vara så modig att jag känner tillit till en annan människa är ett stort val. Att vara den som en annan människa (eller djur) känner tillit för är en gåva.
 
Anna
Allmänt | |
Upp